Idag har vi haft städning på schemat på förmiddagen, så himla skönt när man har röjt upp ordentligt. Jag mår så mycket bättre när det är ordning och reda...
Sen har det varit kalas hos syrran, vi har gratulerat båda hennes söner. Det var full rulle på barnen och vi har nu lagt lillkillen i vår säng och han somnade nog innan huvudet hann landa på kudden :-)
Imorgon är det måndag igen...helgen går så fort men det gör å andra sidan vardagarna också. Tiden går sin gilla gång och till skillnad från förra våren så ser jag fram emot våren och värmen och solen.
Förra våren ville man att tiden skulle stå still för man var livrädd för vad framtiden innebar, när skulle mamma bli sämre, hur skulle hon må och hur långdragen skulle hennes död bli...?
Man var konstant orolig och även om jag längtade efter sommaren så visste man att varje dag var en dag närmare det ofrånkomliga...en dag mindre kvar med mamma i livet.
Så jobbigt, så deprimerande, men så sant.
Denna våren finns inte mamma hos oss, men samtidigt så har jag ju inte heller oron. Givetvis är ju saknaden värre, men att leva med ständig oro är jättejobbigt.
Nu kan jag se fram emot sommaren och allt man ska hitta på, vi har bokat resa som jag ser fram emot jättemycket.
Nu ska jag bara börja träna, äta rätt och gå ner en massa kilo. Tyvärr satte en muskelbristning stopp för träningen för två veckor sen, trist för jag var verkligen på G och tyckte träningen var så kul.
Men jag hoppas att det ska bli så bra snart så att jag kan börja träna igen, så länge får jag promenera och ta det lite lugnt.
Det måste gå framåt nu, botten är nådd, nu måste jag klättra mot toppen igen...eller åtminstone mot ytan...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar