Vi är på gång i köket...
Vi vet vilket kök vi ska ha, håller på att välja vitvaror men oj vilken djungel det är.
Det är full rulle hela tiden, hämtning och lämning på dagis, matlagning, nattning, sen blir det lite datortid på kvällen och lite TV.
Känner att tiden inte räcker till för allt man vill göra.
Nu ska vi snart börja riva ner vårt gamla kök, som vi till min stora glädje fick sålt i helgen, perfekt! Om två veckor kommer den nya bänkskivan, och då ska vi förhoppningsvis ha påbörjat det nya köket också.
Men det är så svårt att beräkna och veta vad man vill ha..det tar tid. Tid man inte har...
Hälsade på pappa i helgen, känns märkligt men OK att vara i huset. Allt där andas mamma, allt är hennes smak, hennes grejer. Känns för jävligt rent ut sagt att veta att hon aldrig mer kommer att vara där, jag vill bara kunna se henne komma runt hörnet från hallen...
Pappa är ensam, men han fixar det. Men jag tror han saknar att prata med någon, även om mamma det sista året inte svarade så mycket på det han sa, så var det någon där som lyssnade. Nu går han där hemma ensam och mitt i sorgen efter mamma så lider man och mår dåligt för att pappa är ensam.
Ska man aldrig mer bara kunna få vara tillfreds...? Att kunna känna glädje och lycka utan de mörka molnen...
Hej. Kikade in på din blogg. Trevlig får jag säga att den är att läsa. Beklagar bortgången av din mamma,den jävla cancern bara tar och tar.
SvaraRaderaDet är skönt att ha annat i vardagen att tänka på som renovering av kök mm. Vi renoverar just nu Hela huset och allt är upp och ner.
Det är snart 1 1/2 år sedan vi miste vår älskade lilla flicka. Dagarna rullar på kan jag säga men mycket mer än så är det inte. Känns förstås aningen bättre att jag fått kontakt med henne och lite mer hopp att få årterses någon gång. Ta hand om dig och din familj och kämpa på. Det kommer många svåra stunder tyvärr. Kram Cilla en ängla mamma